Kompostering och rötning av matavfall

Kompostering

Kompostering är naturens egen metod att bryta ner det organiska avfallet med hjälp av syre och mikroorganismer, främst bakterier och svampar. Exakt hur den komplicerade mikrobiologiska nedbrytningen går till har vi fortfarande begränsad kunskap om. Vad vi vet är att olika mikroorganismer samverkar och avlöser varandra under olika skeden i nedbrytningen. Vid kompostering utvecklas värme, som mest 60-70 grader.

Kompost är ett långtidsverkande gödselmedel och används därför oftast som jordförbättring i trädgårdar, parker och vid markanläggningar.

Rötning

Rötning sker till skillnad från kompostering utan tillgång till syre. Vid rötning blandas ofta matavfall med gödsel och avfall från slakterier och livsmedelsindustrin. Först värms avfallet för att döda eventuella smittämnen, så kallad hygienisering. Därefter pumpas det in i en rötningstank utan tillgång till syre, där det ligger omkring 20 dagar. Under den perioden bryts avfallet ner av mikroorganismer och samtidigt bildas biogas.

Biogas

Biogasen består huvudsakligen av metan och koldioxid. Gasen kan renas från koldioxid, uppgraderas, och kan då användas som fordonsbränsle. Jämfört med fossila bränslen ger biogas betydligt lägre utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Andra användningsområden för biogas är el- och värmeproduktion.

Biogödsel

Det som är kvar i tanken sedan man tagit hand om biogasen är biogödsel. Det är ett snabbverkande flytande gödselmedel som kan ersätta konstgödsel inom jordbruket.