Är du förberedd för kris?

Samhället förväntar sig att du ska klara dig själv en vecka med hjälp av hemberedskap. Vad behöver du varje dag i form av mat, vatten, mediciner, värme...?

Alla som kan, behöver ha en hemberedskap. Om så många som möjligt av oss klarar vår vardag utan samhällets service i minst en vecka, får samhället tid att samla ihop sina resurser för att kunna hantera situationen så bra som möjligt. Fokus kommer då att ligga på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva.

Checklista - Grundläggande hemberedskap

  • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
  • Flaskor och dunkar med rent vatten.
  • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
  • Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder.
  • Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
  • Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
  • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
  • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
  • Extra batterier, laddade powerbanks.
  • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
  • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.
  • Spel, kortlek, böcker, pussel.

Läs mer om grändläggande beredskap på MCF:s webbsida.

Checklista - Mat som är bra att ha hemma

Du behöver mat som mättar, ger energi och kan förvaras i rumstemperatur. Välj mat som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller kan ätas direkt. Skapa ditt förråd genom att ibland handla lite extra.

  • Torrvaror: Gryn, flingor, pasta, ris, couscous, pulvermos, pulvermjölk, tortilla, hårt bröd, kex, salt, kryddor.
  • Konserver: Tomater, grönsaker, frukter, färdiga rätter.
  • Proteinrikt: Torkat eller konserverat kött och fisk, kikärter, bönor, linser, ost på tub.
  • Fettrikt: Matolja, pesto, soltorkade tomater i olja, tapenade, jordnötssmör, nötter och frön.
  • Snabb energi: Fruktkräm, sylt, choklad, honung, proteinbars, torkad frukt.
  • Drycker: Kaffe, te, chokladpulver, blåbärs- och nyponsoppa, fruktdrycker, mjölkdrycker. Ultrahög temperaturbehandlad dryck (UHT) kan förvaras i rumstemperatur och har lång hållbarhet så länge som den är oöppnad.
  • Mat till barn: Välling, ersättning, gröt, barnmatsburkar.

På Livsmedelsverkets webbsida kan du läsa mer om matförråd vid kris. pdf, 2 MB.

Här kan du även ladda ner en pdf med en lista över vad du bör ha i ditt matförråd. pdf, 2 MB.

Bra att tänka på vid längre strömavbrott

Vid strömavbrott påverkas allt från uppvärmning till matlagning och informationsinhämtning. Här har vi listat några saker som är bra att ha förberett om det blir ett längre strömavbrott.

  • Ha batterier hemma till en batteridriven radio. Lyssna på den lokala P4-stationen för att vara uppdaterad om situationen.
  • Ha koll på vår driftinformation. Om vi har ditt mobilnummer så får du SMS om avbrott som berör din fastighet. Om du inte står på avtalet hos oss, om du bor i flerfamiljshus eller om du vill registrera dig för utskick om driftinfo gällande ytterligare en adress - använd formuläret på den här sidan.
  • Ha alltid reservbelysning hemma i form av ficklampor, stearinljus, värmeljus och tändstickor. Lämna aldrig levande ljus utan uppsikt och tänk på att lågan också förbrukar syre.
  • Har du möjlighet att laga varm mat? Tillgång till ett campingkök, en vedspis eller en grill kan underlätta om strömavbrottet drar ut på tiden.
  • För att ta vara på värmen om ni är flera är det bra att samla alla i ett rum. En person i vila avger lika mycket värme som en 70 W glödlampa.
  • Ha koll på var det finns filtar, sovsäckar och varma kläder om huset blir utkylt.
  • Öppna inte kyl och frys i onödan. Tänk på att snö kan användas som kylmöjlighet vid kallt väder.

Tvätt och toalett i kris

Toalettbesök utan vatten

Om det inte finns vatten på grund av strömavbrott eller något annat, kan du inte spola i toaletten. Det kan snabbt bli stopp i avloppet om du ändå fortsätter att använda toaletten, speciellt i flerbostadshus.

Bor du enskilt kan ett toabesök utomhus vara ett alternativ. Det finns dock ett antal saker att tänka på.

STF har listat bra tips på hur du gör dina behov utomhus på ett hänsynsfullt sätt!

Bor du inte så att du kan nyttja naturen som toalett finns det några andra saker att tänka på:

När du ska kissa

Kissa i toaletten men lägg pappret i en hink eller papperskorg bredvid. Lägg på ett lock som sluter tätt så sprider sig inte lukten i resten av bostaden. Ta reda på var du kan slänga avfallet och var noga med handhygienen.

När du ska bajsa

Det kan kännas enklast att sitta på toaletten som vanligt, med en plastpåse eller sopsäck i toalettstolen. Använd en biologiskt nedbrytbar påse. När du är klar med toalettbesöket, strö över till exempel kattsand, kompostströ eller sågspån. Knyt ihop påsen. Var noga med handhygienen.

Det finns också mer avancerade toaletter som fungerar utan vatten och el:

  • Förbränningstoaletter som bryter ner bajset till aska. De drivs med gasol.
  • Ihopfällbara toaletter med urinseparerande funktion. Toaletten ser ut som en vanlig campingstol med en påse undertill. Bajset hamnar i påsen och kisset drivs ut med hjälp av en slang.

Kommunen ansvarar för att informera om hur du ska slänga avfallet.

Håll värmen om uppvärmningen försvinner

Täta golv, dörrar och fönster

Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster- och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen. Men glöm inte att utrymning måste kunna ske på ett säkert sätt.

Välj ett rum att vara i. Häng filtar för fönstren och täck golvet med mattor.

Ta fram vinterkläderna

Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager. Då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen. Det är lättare att hålla värmen om ni är flera i samma rum. Bygg en koja att sova i, till exempel under ett bord som täcks med filtar. Ta på varma tröjor, sockar och mössa och kryp ner i varsin sovsäck.

Alternativ värme

Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. Andra exempel på värmekällor är fotogen- eller gasolkaminer. För att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt är det viktigt att följa anvisningarna. Det finns till exempel regler för:

  • placering
  • avstånd
  • ventilation

Stearin- och värmeljus ger både ljus och lite värme. Men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Ställ alltid värmeljus glest! Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.

OBS! Det är mycket viktigt att vädra regelbundet för att släppa in syre!

Vatten är viktigare än mat

Med PET-flaskor, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt. Räkna med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till både dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för dem.

Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig fräscht i många månader. Ta gärna för vana att regelbundet kontrollera om vattnet är ok en eller ett par gånger per år.

Frys in

Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reserv­dricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott.

Checklista Vatten

  • Dunkar, gärna med tappkran
  • Flaskor
  • Hinkar med lock
  • PET-flaskor att frysa vatten i (fyll inte ända upp, då spricker flaskan)
  • Mineralvatten
  • Kokmöjlighet

Har du egen brunn?

Gör en plan för hur du får upp vattnet om elen inte fungerar. Det kan till exempel vara med hjälp av

  • en hink som du hissar ner i brunnen
  • en handpump
  • ett reserv-elverk.

Läs mer om vattenberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:s webb: mcf.se

Rening av vatten

Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.

  • Koka upp vattnet tills det bubblar kraftigt med stora bubblor. Bakterier, virus och parasiter dör när vattnet kokas.
  • Häll upp det kokta dricksvattnet i en ren kanna eller flaska, och låt det svalna.

Det finns också andra vattenrenings­metoder, till exempel tabletter och filter. De metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.

Beredskap för ditt husdjur

Det är viktigt att du tänkt igenom hur du bäst tar hand om ditt djur om en kris inträffar. Om till exempel strömmen försvinner så ska ni kunna ha tillgång till:

  • Vatten
  • foder
  • mediciner
  • värme.

Ha ett lager hemma för minst en vecka. Använd alltid det äldsta fodret först så att det inte blir gammalt.

Evakuering och skyddsrum

Om du behöver evakueras från din bostad till exempel vid en skogsbrand eller ett farligt utsläpp, ta med ditt husdjur. Ha en bur, väska eller något annat att transportera djuret i. Träna gärna djuret att vara däri, så att den blir enkel att använda.

Husdjur ska inte tas med till skyddsrum. Uppsök istället annat skyddat utrymme som till exempel källare, garage eller en tunnelbanestation. Måste du lämna husdjuren hemma kan du ställa fram extra foder och vatten, så har djuret goda förutsättningar att klara sig på egen hand tills du är tillbaka.

Här hittar du checklistor för olika djurtyper på vad som är bra att förbereda inför en eventuell kris.