
Samhället förväntar sig att du ska klara dig själv en vecka med hjälp av hemberedskap. Vad behöver du varje dag i form av mat, vatten, mediciner, värme...?
Alla som kan, behöver ha en hemberedskap. Om så många som möjligt av oss klarar vår vardag utan samhällets service i minst en vecka, får samhället tid att samla ihop sina resurser för att kunna hantera situationen så bra som möjligt. Fokus kommer då att ligga på att hjälpa dem som har svårast att klara sig själva.
Checklista - Grundläggande hemberedskap
Checklista - Mat som är bra att ha hemma
Du behöver mat som mättar, ger energi och kan förvaras i rumstemperatur. Välj mat som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller kan ätas direkt. Skapa ditt förråd genom att ibland handla lite extra.
På Livsmedelsverkets webbsida kan du läsa mer om matförråd vid kris. pdf, 2 MB.
Här kan du även ladda ner en pdf med en lista över vad du bör ha i ditt matförråd. pdf, 2 MB.
Bra att tänka på vid längre strömavbrott
Vid strömavbrott påverkas allt från uppvärmning till matlagning och informationsinhämtning. Här har vi listat några saker som är bra att ha förberett om det blir ett längre strömavbrott.
Tvätt och toalett i kris
Om det inte finns vatten på grund av strömavbrott eller något annat, kan du inte spola i toaletten. Det kan snabbt bli stopp i avloppet om du ändå fortsätter att använda toaletten, speciellt i flerbostadshus.
Bor du enskilt kan ett toabesök utomhus vara ett alternativ. Det finns dock ett antal saker att tänka på.
STF har listat bra tips på hur du gör dina behov utomhus på ett hänsynsfullt sätt!
Bor du inte så att du kan nyttja naturen som toalett finns det några andra saker att tänka på:
Kissa i toaletten men lägg pappret i en hink eller papperskorg bredvid. Lägg på ett lock som sluter tätt så sprider sig inte lukten i resten av bostaden. Ta reda på var du kan slänga avfallet och var noga med handhygienen.
Det kan kännas enklast att sitta på toaletten som vanligt, med en plastpåse eller sopsäck i toalettstolen. Använd en biologiskt nedbrytbar påse. När du är klar med toalettbesöket, strö över till exempel kattsand, kompostströ eller sågspån. Knyt ihop påsen. Var noga med handhygienen.
Det finns också mer avancerade toaletter som fungerar utan vatten och el:
Kommunen ansvarar för att informera om hur du ska slänga avfallet.
Håll värmen om uppvärmningen försvinner
Det som blir kallt först är golven. Lägg på extra mattor eller filtar. Täta fönster- och dörrspringor med tejp, filtar eller plast för att spara på värmen. Men glöm inte att utrymning måste kunna ske på ett säkert sätt.
Välj ett rum att vara i. Häng filtar för fönstren och täck golvet med mattor.
Tänk som du skulle göra inför en kall vinterdag. Använd liggunderlag, skidkläder, mössa och vantar. Klä dig lager på lager. Då blir det luft mellan plaggen som värms upp av kroppen. Ullplagg ger bra värme och ska vara närmast kroppen. Det är lättare att hålla värmen om ni är flera i samma rum. Bygg en koja att sova i, till exempel under ett bord som täcks med filtar. Ta på varma tröjor, sockar och mössa och kryp ner i varsin sovsäck.
Om du har en fungerande kakelugn, öppen spis eller kamin är de till stor hjälp. Andra exempel på värmekällor är fotogen- eller gasolkaminer. För att kunna använda utrustningen på ett säkert sätt är det viktigt att följa anvisningarna. Det finns till exempel regler för:
Stearin- och värmeljus ger både ljus och lite värme. Men se upp med brandfaran. Använd ljusstakar eller ställ ljusen i ett fat med vatten. Ställ alltid värmeljus glest! Glöm inte att ha extra tändstickor eller braständare.
OBS! Det är mycket viktigt att vädra regelbundet för att släppa in syre!
Vatten är viktigare än mat
Med PET-flaskor, en vanlig frys och möjlighet att koka ditt vatten kommer du långt. Räkna med att en vuxen person behöver tre till fem liter vatten per dygn. Det ska räcka till både dryck, matlagning och grundläggande hygien. Har du husdjur går det åt vatten även för dem.
Under riktigt bra förhållanden kan dricksvatten i dunk hålla sig fräscht i många månader. Ta gärna för vana att regelbundet kontrollera om vattnet är ok en eller ett par gånger per år.
Frys in
Ett smart sätt att förbereda sig är att frysa in vatten i PET-flaskor. Flaskorna fungerar då både som reservdricksvatten och som kylklampar i frysen under längre strömavbrott.
Checklista Vatten
Har du egen brunn?
Gör en plan för hur du får upp vattnet om elen inte fungerar. Det kan till exempel vara med hjälp av
Läs mer om vattenberedskap på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap:s webb: mcf.se
Rening av vatten
Om det finns misstanke om att kranvattnet innehåller bakterier, virus eller parasiter kan du behöva rena det. Detsamma gäller för vatten du har hämtat ute, eller om du använder snö och is. Det ska kokas innan du kan dricka det eller använda det i matlagning.
Det finns också andra vattenreningsmetoder, till exempel tabletter och filter. De metoderna kan rena vattnet från skadliga mikroorganismer, men hjälper inte mot kemiska föroreningar.
Beredskap för ditt husdjur
Det är viktigt att du tänkt igenom hur du bäst tar hand om ditt djur om en kris inträffar. Om till exempel strömmen försvinner så ska ni kunna ha tillgång till:
Ha ett lager hemma för minst en vecka. Använd alltid det äldsta fodret först så att det inte blir gammalt.
Om du behöver evakueras från din bostad till exempel vid en skogsbrand eller ett farligt utsläpp, ta med ditt husdjur. Ha en bur, väska eller något annat att transportera djuret i. Träna gärna djuret att vara däri, så att den blir enkel att använda.
Husdjur ska inte tas med till skyddsrum. Uppsök istället annat skyddat utrymme som till exempel källare, garage eller en tunnelbanestation. Måste du lämna husdjuren hemma kan du ställa fram extra foder och vatten, så har djuret goda förutsättningar att klara sig på egen hand tills du är tillbaka.