Vi firar minskade mängder restavfall på Återvinningens dag ♻️

Idag, 29 september, uppmärksammar vi Återvinningens dag, instiftad för att öka medvetenheten kring miljövinsterna med återvinning och återbruk. På HEMAB är dock varje dag återvinningens dag och vi är stolta över det jobb vi gör tillsammans med er härnösandsbor, för att bidra till minskade avfallsmängder och ökad återvinning!

I Härnösand har vi haft fyrfackskärl i över tio år nu. Vi är riktiga veteraner jämfört med stora delar av Sverige, där man först nu börjar med fastighetsnära insamling av förpackningar. Den tidiga satsningen på enkel sortering i Härnösand har gjort att vi nu är väldigt nära det så kallade 25/25-målet. Cathrine Edholm, Chef för Kommunalt avfall, berättar:

- 25/25-målet innebär att vi ska minska vårt mat- och restavfall med 25 % till 2025, jämfört med 2015. Härnösands mål var att komma ner i 153 kg per person och år och nu ser vi att vi har nått 156 kg, vilket är väldigt nära. Tittar vi på enbart restavfall har det minskat med nästan 50 % från 2013 till 2024. Det ska vi vara stolta över!

Minskning av restavfall ger mer pengar kvar i kassan

Sedan fyrfackskärl blev obligatoriska för småhus och fritidshus sommaren 2024 så har restavfallet minskat med 11,7 % fram till sommaren 2025.

- Det faktum att det är fler som har tillgång till enkel sortering och att vi dessutom hämtar restavfallet mer sällan har bidragit till att framför allt fler plast- och pappersförpackningar sorteras ut till återvinning i stället för att hamna i restavfallet, vilket är väldigt positivt, säger Cathrine Edholm.

Kostnaderna för att skicka avfall till förbränning kan hållas nere genom att mer återvinnings-material sorteras ut. Restavfall är en kostnad, medan återvinningsmaterial är en inkomst för HEMAB och därmed för kommunen.

- Vi har minskat mängden restavfall med närmare 200 ton sedan förra sommaren, säger Cathrine. Med tanke på att vi i dagsläget betalar ungefär 1 500 kronor per ton avfall i förbränningskostnader, frakt och så vidare, så är det en betydlig slant vi sparar på att minska mängden restavfall, konstaterar hon.

Så grattis, alla härnösandsbor, på Återvinningens dag! Tillsammans gör vi det bra och vi kommer att fortsätta jobba för att göra det ännu bättre!

Bonus: Lär dig om avfallstrappan!

Det bästa avfallet är fortfarande det avfall som aldrig uppstår. Därför bjuder vi här på en repetition av vad avfallstrappan är för något.

Avfallstrappan talar på ett pedagogiskt sätt om i vilken ordning man ska tänka som konsument. Steg ett är det bästa alternativet och steg fem är det klart sämsta som vi vill undvika så länge det bara går.

Steg ett - avfallsminimering

Första steget i trappan är avfallsminimering, vilket innebär att förhindra att avfall ens uppstår. Det gör vi enklast genom att minska vår konsumtion av nya saker.

Visste du att:

En allt större del av människans miljöpåverkan kommer från just vår konsumtion. De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Genom att köpa närproducerat livsmedel, göra miljösmarta transportval och köpa mer begagnat eller låna sådant vi inte använder så ofta, så kan vi anpassa vår påverkan betydligt.

Steg två - återbruk

Andra steget är återbruk, som innebär att köpa begagnat, eller hitta nya användningsområden för de prylar man redan har.

Visste du att:

Köpa textilier på second hand kan minska ditt miljöavtryck med 50 procent. Ett enkelt sätt att bidra positivt, helt enkelt. Har du ledsnat på dina gamla prylar finns det ofta någon annan som är intresserad av dem. Sälj eller skänk sådant du inte längre har behov av. Och om det är utslitet – se till att lämna till återvinning. Det för oss till nästa steg i avfallstrappan.

Steg tre - återvinning

Tredje steget är materialåtervinning. Att ta tillvara materialet i sådant som är uttjänt så att det kan bli nya produkter utan att slita på miljön i samma omfattning. Det här steget är nog det de flesta tänker på när det gäller avfall och insatser för miljön.

Visste du att:

När det gäller textilier innebär det här steget att samla in trasiga textilier för att använda textilfibrerna igen, till nya material. Det kan bli nya kläder, hushållstextilier eller andra användningsområden som till exempel isolering.

Elektronik innehåller ofta sällsynta metaller. Att återvinna dessa i stället för att bryta nya sparar bland annat på jordens resurser. Detsamma gäller aluminium, som kräver enormt mycket energi vid nytillverkning. Återvinning av aluminium sparar 95 % av energin som annars behövs för att producera ny.

Olika material kan återvinnas olika många gånger. Plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger och returpapper minst åtta gånger, medan glas, stål och aluminium går att återvinna hur många gånger som helst.

Steg fyra – energiåtervinning

Det fjärde steget innebär att material som inte kan återvinnas, ska förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme. Det här är ett betydligt sämre alternativ än återvinning och återbruk, varför vi alltid förespråkar de tidigare stegen i avfallstrappan före att ”kasta något i soporna”.

Visste du att:

Att förbränna avfall kostar pengar, vilket gör att ju mer restavfall vi skickar till förbränning, desto mer kostar det oss som företag. En kostnad som i slutändan påverkar våra taxor. Återvinningsmaterial får vi däremot betalt för, vilket gör att om du sorterar mera och slänger mindre i restavfallet kan du faktiskt bidra till att hålla taxorna nere. Alla vinner verkligen på återvinning!

Steg fem – deponi

Deponi är det som tidigare kallades för ”soptipp”. Det vi idag för tydlighetens skull i stället kallar för ”Ej återvinningsbart” och som vi vill undvika så långt det är möjligt. Det gäller exempelvis sammansatta material som inte går att återvinna eller utvinna energi ur samt askor från energiproduktion (till exempel avfallsförbränning), förorenade jordmassor med mera.

Visste du att:

Deponier är strikt reglerade och kontrollerade. Under 2000-talet infördes en rad förbud mot att deponera vissa avfallsslag och strängare lagstiftning, vilket medförde att en stor del av de aktiva deponierna i Sverige avslutades. Sedan 1990-talet har mängden kommunalt avfall till deponi minskat till att idag motsvara mindre än en procent av den totala mängden. Ökad källsortering som gjort det möjligt att öka återvinningen är en viktig orsak.

Kontakt

Cathrine Edholm, Chef Kommunalt avfall, cathrine.edholm@hemab.se