HEMABs sommarskola: Det här är avfallstrappan
Som komplement till hängmattans semester-lektyr kommer här en kort artikel om avfallstrappan som vi hoppas ska vara upplysande och tankeväckande. Avfallstrappan är en prioriteringsordning för avfallshantering som gäller oss alla i egenskap av konsumenter. Hur du agerar kan påverka positivt eller negativt, beroende på vad du väljer att göra med ditt avfall. Här bidrar vi med lite inspiration och vägledning.
Avfallstrappan talar på ett pedagogiskt sätt om i vilken ordning man ska tänka som konsument. Steg ett är det bästa alternativet och steg fem är det klart sämsta som vi vill undvika så länge det bara går.
Steg ett - avfallsminimering
Första steget i trappan är avfallsminimering, vilket innebär att förhindra att avfall ens uppstår. Det gör vi enklast genom att minska vår konsumtion av nya saker.
Visste du att:
En allt större del av människans miljöpåverkan kommer från just vår konsumtion. De delar i den privata konsumtionen som påverkar klimatet mest är livsmedel, transporter, boende samt kläder och skor. Genom att köpa närproducerat livsmedel, göra miljösmarta transportval och köpa mer begagnat eller låna sådant vi inte använder så ofta, så kan vi anpassa vår påverkan betydligt.
Steg två - återbruk
Andra steget är återbruk, som innebär att köpa begagnat, eller hitta nya användningsområden för de prylar man redan har.
Visste du att:
Köpa textilier på second hand kan minska ditt miljöavtryck med 50 procent. Ett enkelt sätt att bidra positivt, helt enkelt. Har du ledsnat på dina gamla prylar finns det ofta någon annan som är intresserad av dem. Sälj eller skänk sådant du inte längre har behov av. Och om det är utslitet – se till att lämna till återvinning. Det för oss till nästa steg i avfallstrappan.
Steg tre - återvinning
Tredje steget är materialåtervinning. Att ta tillvara materialet i sådant som är uttjänt så att det kan bli nya produkter utan att slita på miljön i samma omfattning. Det här steget är nog det de flesta tänker på när det gäller avfall och insatser för miljön.
Visste du att:
När det gäller textilier innebär det här steget att samla in trasiga textilier för att använda textilfibrerna igen, till nya material. Det kan bli nya kläder, hushållstextilier eller andra användningsområden som till exempel isolering.
Elektronik innehåller ofta sällsynta metaller. Att återvinna dessa i stället för att bryta nya sparar bland annat på jordens resurser. Detsamma gäller aluminium, som kräver enormt mycket energi vid nytillverkning. Återvinning av aluminium sparar 95 % av energin som annars behövs för att producera ny.
Olika material kan återvinnas olika många gånger. Plastförpackningar kan återvinnas upp till sju gånger och returpapper minst åtta gånger, medan glas, stål och aluminium går att återvinna hur många gånger som helst.
Steg fyra – energiåtervinning
Det fjärde steget innebär att material som inte kan återvinnas, ska förbrännas i ett kraftverk för att omvandla energin i avfallet till el och värme. Det här är ett betydligt sämre alternativ än återvinning och återbruk, varför vi alltid förespråkar de tidigare stegen i avfallstrappan före att ”kasta något i soporna”.
Visste du att:
Att förbränna avfall kostar pengar, vilket gör att ju mer restavfall vi skickar till förbränning, desto mer kostar det oss som företag. En kostnad som i slutändan påverkar våra taxor. Återvinningsmaterial får vi däremot betalt för, vilket gör att om du sorterar mera och slänger mindre i restavfallet kan du faktiskt bidra till att hålla taxorna nere. Alla vinner verkligen på återvinning!
Steg fem – deponi
Deponi är det som tidigare kallades för ”soptipp”. Det vi idag för tydlighetens skull i stället kallar för ”Ej återvinningsbart” och som vi vill undvika så långt det är möjligt. Det gäller exempelvis sammansatta material som inte går att återvinna eller utvinna energi ur samt askor från energiproduktion (till exempel avfallsförbränning), förorenade jordmassor med mera.
Visste du att:
Deponier är strikt reglerade och kontrollerade. Under 2000-talet infördes en rad förbud mot att deponera vissa avfallsslag och strängare lagstiftning, vilket medförde att en stor del av de aktiva deponierna i Sverige avslutades. Sedan 1990-talet har mängden kommunalt avfall till deponi minskat till att idag motsvara mindre än en procent av den totala mängden. Ökad källsortering som gjort det möjligt att öka återvinningen är en viktig orsak.
Det avslutar detta avsnitt av sommarskolan!
Kontakt
Kundservice, info@hemab.se, 0611-55 75 00
