Vi fortsätter vår sommarskola med textilspåret. Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall samlas in separat från annat avfall i syfte att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall. Men varför är det så viktigt att vi återvinner textil? Det ska vi reda ut i den här artikeln.
Som med all annan återvinning är syftet med textilinsamling att skapa en mer hållbar, cirkulär hantering. Att använda en textil längre tid, ger störst miljönytta. Fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent.
Före den 1 januari 2025 slängdes varje år cirka 7–9 kilo textilavfall per person direkt i restavfallet och gick till förbränning. Ett enormt resursslöseri, eftersom cirka fyra av tio plagg som slängdes dessutom inte ens var trasiga eller utslitna. Och det är här vi kommer till pudelns kärna – minskad konsumtion och ökat återbruk.
I Sverige konsumerar vi i genomsnitt cirka 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextilier per person och år. Det är en siffra som behöver sjunka för att få till riktig förändring, eftersom 80 procent av våra textiliers totala klimatpåverkan uppstår i produktionsfasen.
Det viktigaste är alltså inte att du slänger dina trasiga strumpor i textilåtervinningen, utan att du
De trasiga strumporna i återvinningen fyller också en funktion, eftersom de kan återvinnas till nya textilfibrer, men minskad konsumtion av nya textilier är alltså allra viktigast och att du använder det du köper överlängre tid. Och om du nu tänker att ”äsch så farligt kan det väl inte vara?” tycker vi att du ska fortsätta läsa.
Enligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. Här kommer några fakta som belyser varför:
Vatten används i många av textiltillverkningens steg, men det är framför allt i odlingen av bomullsfibrer som den stora vattenkonsumtionen sker. I genomsnitt går det åt 10 000 liter vatten per kilo odlad bomull, ofta i form av konstbevattning i områden där vattentillgången redan är begränsad. Odlingen bidrar till torra marker, påverkan på vattendrag samt ger minskad tillgång till rent dricksvatten.
I genomsnitt släpps 15 kg koldioxid ut vid produktion av 1 kilo textil. Det medför att modeindustrin står för 8-10 procent av de globala CO2-utsläppen.
Fleece och andra kläder tillverkade av polyester (plast) har dessutom sitt ursprung i råolja, där tillverkningen av de konstgjorda fibrerna kräver enorma mängder energi och kemikalier.
Vi hoppas du har orkat läsa så här långt, för det här är viktigt. Återvinning och återbruk av textil handlar inte om att du aldrig får köpa något nytt. Det handlar om att vi tillsammans måste minska onödig konsumtion, särskilt av så kallat snabbt mode/fast fashion, som bidrar till ett slit- och slängsamhälle som påverkar oss alla negativt. Det är tillsammans vi gör skillnad!
Kundservice, info@hemab.se, 0611-55 75 00
