Ekonomiska fördelar med att sortera mera

Restavfall kostar pengar. Mycket pengar. Det är det avfall vi vill ha allra minst av, eftersom det inte går att göra något annat med än att elda upp och det är dyrt. Så hur minskar vi den kostnaden? Jo, genom att sortera ut mer som går att återvinna såklart!

För varje ton restavfall som skickas till förbränning betalar vi på HEMAB stora summor. Sedan årsskiftet har kostnaden näst intill fördubblats, eftersom avgifterna för förbränning har ökat med nästan 50 %.

Att inte sortera skapar alltså en kostnad, som i sin tur reflekteras på den avfallstaxa våra kunder får betala för avfallshanteringen. Alla vinner därför på att minska mängden restavfall; miljön, HEMAB och i slutändan du som kund. Alla villor och fritidshus med egna kärl har nu fyrfackskärl och möjlighet att sortera direkt vid husknuten. Innan 1 januari 2027 ska alla flerfamiljshus ha samma möjlighet med fastighetsnära insamling och enklare kunna sortera bättre.

- Vi söker alltid efter sätt att göra vår verksamhet bättre, både ur miljösynpunkt och när det gäller ekonomi. Restavfallet är en stor utgiftspost för oss och det är en av anledningarna till att vi kontinuerligt informerar om varför det är så viktigt att sortera, säger Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning.

Det här är restavfall

Restavfall är "resten" som blir kvar när du sorterat ut allt som går att återvinna.

Det här ska aldrig slängas i soppåsen:

Elektronik, farligt avfall och mediciner är självklara saker som aldrig ska slängas i soppåsen, men även förpackningar och matavfall ska sorteras ut.

Det här ska slängas i soppåsen:

Kvar efter sortering blir sådant som inte går att återvinna - plåster, tamponger, plast som inte är en förpackning, dammsugarpåsar, tandborstar, disktrasor, blöjor och kuvert för att nämna några saker.

Utrymme för förbättring

I Härnösand har vi i och med fyrfackskärlens införande blivit bättre på att sortera, men ändå ser vi i våra plockanalyser att ungefär hälften av soppåsen består av sådant som egentligen går att sortera ut. Till exempel textil, tidningar, förpackningar, matavfall och så kallat inert material; avfall som varken löses upp, brinner, reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något sätt. Till detta hör till exempel kattsand, porslin och glas. Det finns alltså utrymme för förbättring.

- Vi gjorde en medveten förändring av fackindelningen av kärlen förra våren och det var för att skapa motivation till ökad utsortering, säger Isabell. Vi behöver minska mängden restavfall. Både för att stimulera en cirkulär ekonomi som är bättre för miljön, men även för att skapa ett mer gynnsamt ekonomiskt läge för oss och i förlängningen för våra kunder.

Kontakt

Isabell Niklasson, Affärschef Återvinning, isabell.niklasson@hemab.se