140 år av ljus – resan från enkla gatlyktor till ett av Norrlands mest driftsäkra elnät

Under 1880-talet tändes de första elektriska gatlyktorna i Härnösand. Det gjorde staden till en pionjär i Europa - och lade grunden för det moderna elnät vi förvaltar idag med blicken fortsatt mot horisonten.

Idag den 10 december är det exakt 140 år sedan Gådeå kraftstation togs i drift - ett datum som räknas som starten för det som över tid har utvecklats till dagens elnät i Härnösands kommun. När kraftstationen började leverera ström 1885 blev Härnösand först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning driven av vattenkraft – ett banbrytande steg som förändrade stadsmiljön och gav ökad trygghet.

Från fotogen till elektricitet

Före elektricitetens intåg lystes gatorna upp av fotogenlampor som var dyra, svaga och krävde omfattande underhåll. Intresset för el väcktes när man i Stockholm 1883 demonstrerade en ny typ av gatubelysning. Invånare i Härnösand samlade in pengar till en egen provbelysning - och året därpå kunde sex båglampor tändas i staden. Det blev startskottet för en teknisk utveckling som skulle accelerera under de kommande decennierna.

I mars 1885 köpte staden spikfabriken i Gådeå med ambitionen att använda vattendraget som energikälla till gatubelysningen. Den amerikanska firman Thomson-Houston anlitades - och inför driftsättningen av kraftstationen i december samma år hade man beslutat om att 25 båglampor skulle installeras i Härnösand.

I Härnösandsposten kunde man den 25 oktober 1886 läsa att tyska tidningar debatterade ”hvilken stad i Europa som har äran af att först ha infört elektrisk belysning för hela staden”. Enligt artikeln stod valen mellan preussiska Darkehmen, tyska Triberg - och Härnösand.

Elens breda intåg

När glödlampan slog igenom 1910 ökade kvalitén på belysningen - men själva nätet var fortfarande väldigt väderkänsligt. Vid hård blåst slog ledningarna mot plåttaken så att gnistorna flög – vilket krävde att personal fick hålla brandvakt.

Under 1900-talets första hälft ökade elanvändningen snabbt. Fler apparater kom in i hemmen, nätet byggdes ut, transformatorstationer tillkom - och mer energi behövdes! Den 1 september 1923 publicerades en artikel i Sundsvalls tidning om en utredning rörande den norrländska vattenkraften och att ”Ofantliga kraftvärden gå årligen till spillo i strömfåran.”. Här beskrivs Gådeå som ”det äldsta kommunala vattenkraftverket i riket, ja, antagligen i hela världen.”.

1928 gick Härnösand över till växelström. Krigsåren orsakade stora underhållsbehov och långsamma leveranser av material - men utbyggnaden fortsatte ändå i rask takt. Nätet skulle dock vara fortsatt känsligt för störningar under lång tid framöver - där stormen vintern 1966 blev en av de tuffaste prövningarna då blötsnö och fallande träd orsakade omfattande skador av historiska mått.

Enormt vädersäkringsarbete har gett resultat

Sedan 1990-talet har HEMAB stegvis grävt ner ledningar och vädersäkrat en stor del av elnätet.

- Det är ett av de mest långsiktiga projekten i företagets historia och vi ser resultatet när vi tittar i Energimarknadsinspektionens statistik för 2024. Idag har vi ett av Norrlands mest driftsäkra nät, berättar Tomas Styf, affärschef Elnät på HEMAB.

- När man ser tillbaka på resan från fotogenlampor till dagens robusta elnät inser man hur mycket mod och innovationskraft som funnits i varje generation. Det är i den andan vi vill bygga framtidens elnät - ett uppdrag och förtroende vi tar oss an med stolthet. Vi vill fortsätta vara pålitliga, hållbara - och ställa så gott vi kan för de som ska förvalta nätet under de nästkommande 140 åren, avslutar Tomas.

Kontakt

Tomas Styf, affärschef Elnät, tomas.styf@hemab.se