Nästan hälften av ditt avfall är matrester och i snitt slänger var och en av oss cirka 100 kilo matrester per år. Undersökningar visar att ungefär 1/4 av den mat vi köper i Sverige aldrig äts upp, utan kastas istället. Det innebär att en massa mat produceras och transporteras långa sträckor helt i onödan.
Med lite planering, eftertanke och genom att använda dina sinnen kan du hjälpa till att minska matsvinnet. Och dessutom spara pengar.
Det är mycket bättre, både för miljön och för plånboken, att vi gör något av matresterna innan de måste slängas. Kanske kan de frysas in och sparas? En genomsnittlig barnfamilj kan spara uppemot 8000 kr per år genom att tänka efter hur man gör sina matinköp och hur man tar hand om matrester. Så det finns mycket pengar att spara.
Bäst före-dag är en kvalitetsmärkning. Fram till det datumet garanterar tillverkaren att livsmedlet har kvar de egenskaper som normalt förknippas med det, till exempel smak, färg, krispighet, spänstighet, tuggmotstånd och näringsinnehåll. Bäst före-dagen gäller bara om varan har förvarats enligt tillverkarens anvisningar, exempelvis vid rätt temperatur. Vanligtvis händer inget med livsmedlet efter passerat bäst före-datum. Det går alltså att äta även en period efter denna dag om det har förvarats enligt anvisningar, men så småningom försämras kvaliteten.
Det går att äta många livsmedel en period efter bäst före-datumet passerat. Använd dina egna sinnen. Titta, lukta och smaka!
Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Sista förbrukningsdag är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan.