Frågor och svar Fastighetsnära insamling (FNI)

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna om fastighetsnära insamling. Har du någon annan fråga? Kontakta oss Länk till annan webbplats. gärna!

Definitionen av fastighetsnära insamling är: ”Insamling från en fastighet där ett hushåll har avfall eller, om sådan insamling inte är möjligt med hänsyn till fastighetens utformning och belägenhet, trafiksäkerhet eller andra omständigheter, insamling från en plats i nära anslutning till en fastighet där ett hushåll har avfall.”

Vad är nytt med fastighetsnära insamling av förpackningar?

Kravet på utsortering av förpackningar gäller sedan 1994, så det är inget nytt. Det som är nytt är att det blir krav på att alla kommuner i Sverige ska samla in förpackningar vid hushållen, fastighetsnära senast från första januari 2027.

Vad är syftet med fastighetsnära insamling?

Det korta svaret: Syftet är att öka utsorteringen av återvinningsbart förpackningsavfall i form av plast, papper, glas, metall och tidningar.

Det lite längre svaret: Sommaren 2022 fattade regeringen beslut om att insamlingsansvaret för förpackningar ska läggas över från Förpacknings- och tidningsinsamlingen till kommunerna, samt att fastighetsnära insamling ska införas för alla hushåll och vissa verksamheter.

Skälen som anges är att regeringen vill nå en bättre service, enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter som gör att producenterna kan materialåtervinna mer avfall. Detta bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall och till den gröna omställningen eftersom behovet av nya råvaror blir mindre och gör att koldioxidutsläppen minskar.

Att ge kommunerna insamlingsansvaret ger möjlighet till samordningsvinster. På lite sikt kommer alla hushåll att ha närmare än idag till att lämna förpackningsavfallet avfallet, vilket ger god service samtidigt som ökar utsorteringen och därmed materialåtervinningen ökar.

Måste jag källsortera?

Ja. Alla har en lagstadgad skyldighet att sortera ut förpackningar men också exempelvis elavfall, läkemedel, däck och batterier och lämna det till särskild insamling. Från 2024 gäller det även matavfall och trädgårdsavfall.

Förpackningar

Vad räknas som en förpackning?

En förpackning är det material som används för att skydda, hantera, leverera och presentera en vara. Den kan vara av till exempel glas, plast, metall, textil eller annat material.

Exempel på sådant som ÄR förpackningar: mjölkpaket, chipspåse, presentpapper, plastfolie, konservburk.

Exempel på sådant som INTE är förpackningar: stekpanna, leksaker, kläder, knivar.

Hur vet jag vilket material förpackningen är gjord av?

På de allra flesta förpackningar står det vad de ska sorteras som . Är du ändå osäker kan du kika i vår sorteringsguide på www.hemab.se/sorteringsguide.

Varför får jag inte slänga diskborstar eller dricksglas på återvinningsstationen?

Det finns ett producentansvar på förpackningar. Det innebär att de som tillverkar eller säljer förpackade varor är skyldiga att bekosta insamling och ordna återvinning av varje förpackningsslag.

Eftersom diskborsten inte är en förpackning ska den inte lämnas på återvinningsstationen. Den läggs i vanliga soppåsen.

Dricksglas är inte heller en förpackning. De är ofta av en annan glaskvalitet än glasförpackningar, blandas glaskvaliteterna försämras möjligheterna att återvinna glaset.

Vilka förpackningar samlas in fastighetsnära?

Vi samlar in förpackningar gjorda av kartong/papper, plast, färgat och ofärgat glas samt metall. I samma kärl (flerfackskärl) samlar vi även in brännbart avfall, matavfall och tidningar. Övriga avfallsslag som till exempel textil och porslin samlas in vid våra återvinningscentraler.

De nya reglerna gäller förpackningsavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Ansvaret för insamlingen går över till kommunerna 2024, och från och med 2027 ska de samlas in fastighetsnära som regel. Undantag är skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast som ska samlas in vid lättillgängliga insamlingsplaster så som återvinningsstationer. Övrigt förpackningsmaterial som trä, textil, keramik och porslin, samlas in på våra återvinningscentraler.

2024 införs också obligatorisk matavfallsinsamling i alla kommuner.

Vad händer med förpackningarna som samlas in?

Förpackningarna samlas in i större mängder och körs till vår omlastnings- och packningsanläggning. Därifrån körs det till materialåtervinning på olika platser i Sverige. Läs mer om återvinningen av olika material här. Målsättningen är att de olika materialen ska bli nya förpackningar, till exempel att glas blir nytt glas.

Hur noga ska förpackningarna rengöras?

Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. De behöver inte rengöras för återvinningens skull utan av hygieniska skäl. Främst för att de inte ska ge upphov till dålig lukt, men även mot skadedjur under tiden de mellanlagras och transporteras.

Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter inte upp miljönyttan med återvinningen. Nej, så mycket energi går det inte åt att rengöra en förpackning. För att inte slösa med energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten.

Hur gör jag med en förpackning som består av flera material?

Det är det dominerande materialslaget som avgör hur det ska sorteras. Om de olika materialen är lätta att separera ska de skiljas åt, till exempel skruvkorken i plast på en mjölkförpackning i papper. Det ska inte krävas verktyg för att dela materialen, så basen där skruvkorten sitter fast får alltså sitta kvar.

Hur vet jag om det ska sorteras som papper eller plast/papper eller metall?

Knyckla ihop förpackningen – om den vecklar ut sig nästan helt är det mest plast, annars papper.
Samma sak gäller för plast och metall – om den vecklar ut sig är det mest plast, annars metall.

Fastighetsnära insamling flerbostadshus

Kommer förpackningar samlas in även från flerfamiljshus?

Förpackningar kommer även att samlas in från flerbostadshus. Hushållen sorterar förpackningarna i separata kärl och vi kommer och tömmer dem. Kärlen ska stå i anslutning till brännbart avfall och matavfall. I samråd med HEMAB kan annan placering godkännas.

Får vi som bor i flerbostadshus också fyrfackskärl?

I de allra flesta fall, nej. Fyrfackskärlen är inte dimensionerade för flera hushåll vilket medför att flerbostadshus behöver andra lösningar. Exempelvis återvinningsrum, underjordsbehållare eller en specifik plats för kärl utomhus. Det är fastighetsägarens ansvar att tillhandahålla utrymme för avfallshanteringen redan idag och det gäller även det nya systemet. Så om du undrar hur det kommer att se ut i ditt område, kontakta din fastighetsägare.

Om flerbostadshuset är tillräckligt litet och om hushållen är små så kan det gå att ha fyrfackskärl även till flerbostadshus men detta kommer att bedömas utifrån lämplighet.

Vad gäller för flerbostadshus som redan har fastighetsnära insamling?

De fastigheter som redan har fastighetsnära insamling kommer med största sannolikhet att kunna fortsätta med befintlig lösning. Vi kommer att ta kontakt med fastighetsägare av flerfamiljshus för att hitta individuella lösningar.

Vad gäller för flerbostadshus som INTE har fastighetsnära insamling idag?

För fastigheter som inte har fastighetsnära insamling kommer införandet att ske succesivt och kommunen har en skyldighet att erbjuda insamling för alla senast från första januari 2027. Vi kommer att ta kontakt med fastighetsägare av flerfamiljshus för att hitta individuella lösningar.

Kan fastighetsägare få ersättning för ombyggnationer för att möjliggöra FNI?

Kostnader för eventuell ny- eller ombyggnation ligger utanför producentansvaret och finns inte heller med i den förpackningsförordning som regeringen beslutat om. Samma princip gäller som för brännbart avfall och matavfall, det vill säga att det är fastighetsägarens ansvar att bestämma hur utsorteringskraven ska kunna verkställas. Det kan till exempel handla om att ordna utrymme för kärl i miljörum i byggnad eller miljöhus i nära anslutning till fastigheten.

Vad innebär utsorteringskraven för ägare av flerbostadshus?

Genom att kommunen får det formella ansvaret för insamling från hushåll och samlokaliserade verksamheter, så är det samma krav som gäller som för matavfall och brännbart avfall, det vill säga tvingande utsorteringskrav för förpackningsavfall.

Fastighetsinnehavaren ska ge förutsättningar för hushållen att kunna sortera ut sina förpackningar. Hur ett avfallsutrymme bör utformas och placeras beskrivs i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen. Länk till annan webbplats.

Fastighetsnära insamling småhus/villor

Vad innebär utsorteringskraven för ägare av småhus/villor?

Fastighetsnära insamling för småhus/villor ska vara infört senast första januari 2027. I Härnösand ligger vi bra till eftersom vi redan har infört systemet med fyrrfackskärl. De som idag har grönt och brunt kärl eller tvåfackskärl kommer därför få dessa utbytta mot fyrfackskärl. Planen är att påbörja det arbetet under sommaren 2024.

Jag har egen kompost, får jag fortsätta med det?

Ja, du får fortsätta med egen kompost, men du måste ändå ha fyrfackskärl för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Du kan alltså fortsätta med egen kompost, men får inte ha kvar enbart ett grönt kärl.

Återvinningsstationer

Kommer återvinningsstationerna finnas kvar?

Ja. Du kommer kunna lämna förpackningar på återvinningsstationer och det kommer att fungera precis som idag. Enda skillnaden är att kommunen (HEMAB) ansvarar för tömning, städning och allmän skötsel.

Stationerna kommer att skyltas om med information om vart du kan vända dig om du har frågor eller något annat ärende. Ett arbete pågår även med att i se över behovet av antalet ÅVSer och deras placering, vartefter FNI byggs ut.

Du hittar en karta över återvinningsstationerna på www.sopor.nu Länk till annan webbplats..

Varför får jag bara lämna just förpackningar på återvinningsstationen?

Det beror framför allt på förordningen om producentansvar, som innebär att den som sätter en förpackning på marknaden också ansvarar för att den kan samlas in och återvinnas.

För att det ska fungera i praktiken måste politikerna definiera vilka varor som ska omfattas och definiera vilka som är ansvariga för att organisera och finansiera en insamling. Det kallas alltså producentansvar och förpackningar är en varugrupp som har producentansvar.

En annan anledning är att olika typer av material används till olika typer av produkter, även om grundmaterialet (till exempel plast eller glas) är detsamma. Blandas förpackningsmaterial med produkter kan den nya råvaran bli av sämre kvalitet.

Man kan till exempel inte blanda glasförpackningar med vilket sorts glas som helst. Fönsterglas och dricksglas är av annan kvalitet än den som används i glasförpackningar. Om de blandas får det nya glaset sämre kvalitet.

Ska jag lämna mjuka och hårda plastförpackningar i samma behållare?

Ja, det är helt rätt. Du behöver inte skilja på mjuka och hårda plastförpackningar, utan kan lägga alla plastförpackningar i samma behållare, eftersom de hanteras på samma anläggning. Vi sparar därmed transporter och materialåtervinningen ökar.

Kan jag som företagare lämna verksamhetens förpackningar på återvinningsstationen i kvarteret?

Nej, återvinningsstationerna är inte anpassade för verksamheter. Det är bara hushåll som får lämna sina förpackningar på återvinningsstationerna.

Driver du en verksamhet eller ett företag vänder du dig till en entreprenör för att få hjälp med hämtning av din återvinning. Det går även bra lämna ditt företags uttjänta pappers-, plast- och metallförpackningar på så kallade mottagningspunkter. Du får lämna max en kubikmeter per materialslag och tillfälle. Mottagningspunkterna tar endast emot förpackningsavfall.

Får förskolor eller skolor lämna förpackningar på återvinningsstationer?

Återvinningsstationerna är bara till för hushållens förpackningar. Förskolor, skolor, andra verksamheter och företag vänder sig direkt till en entreprenör för att få hjälp med hämtning av sin återvinning.

Verksamheter som ur ett pedagogiskt syfte vill lära ut hur källsortering och återvinning går till, får besöka våra återvinningsstationer för att lägga förpackningar på avsedd plats i våra behållare. Det gäller verksamheter som förskolor, fritidshem, behandlingshem, SFI-grupper eller liknande.

Hur ofta töms behållarna på återvinningsstationerna?

Vår ambition är att tömma behållarna utifrån hur behoven ser ut på respektive station.

Vi jobbar kontinuerligt med att se över tömningsfrekvensen för att undvika nedskräpning och överfulla behållare. Vi försöker undvika onödiga transporter och därför är det bra att platta till och vika ihop sina förpackningar. Då blir det plats för fler förpackningar i behållarna och tömningsbilarna behöver inte transportera luft.

För att se när just ni station städas eller töms, gör så här: Sök upp din återvinningsstation på www.sopor.nu Länk till annan webbplats.. Där hittar du schema för tömning och städning genom att klicka på kartnålen för din station. Här kan du även anmäla att återvinningsstationen behöver tömmas eller städas.

Kärlen

Vad är fyrfackskärl?

Med fyrfackskärl hemma har du två kärl som är indelade i fyra fack vardera, alltså åtta fack. Häri lämnar du sorterade förpackningar av pappers-, plast, metall- och glasförpackningar, tidningar, matavfall och restavfall. Du får även en elbox uppdelad i två fack där du kan sortera ljuskällor och batterier. Det innebär att du kan sortera tio olika slags avfall i dina kärl hemma.

Hur stora är fyrfackskärlen?

Måtten på kärlen är bredd: 74,5 cm, djup 85 cm, höjd 107 cm. Den totala bredden på båda kärlen intill varandra blir 1,6 meter.

Varför ändras indelningen i fyrfackskärlen?

Efter tio år med fyrfackskärl i vår kommun har mängderna av vissa fraktioner minskat medan andra ökat. Med ökad internethandel har till exempel mängden pappers- och plastförpackningar ökat. Därför är det dessa fraktioner som nu kommer få mer plats i den nya indelningen av fyrfackskärlen.

Genom plockanalyser kan vi även se att ungefär 50 % av det som slängs i soppåsen (restavfall) består av matavfall, förpackningar, returpapper, textil och annat som skulle kunna materialåtervinnas. Så ju bättre vi sorterar den fraktionen, desto mindre volym för restavfall behövs.

Hushåll med mycket restavfall i form av till exempel blöjor kan teckna ett extrakärl.

Hur ofta töms fyrfackskärlen?

Kärl 1 töms var fjärde vecka och kärl 2 töms varannan vecka.

Vad händer med de gamla kärlen?

När de gamla kärlen byts ut mot nya återvinns plasten och används för att tillverka nya kärl.

Ett hushåll som har lite avfall, måste det ha två kärl?

Fyrfackskärlen finns bara som en variant, med två stycken 370-literskärl för en- och tvåfamiljshus samt fritidshus. Om du har lite avfall i ditt kärl idag, så är du säkert bra på att sortera ut förpackningar och tidningar. Tänk på att dina nya kärl kommer att rymma även denna typ av avfall, vilket gör att mängden i kärlet kommer att öka.

Känner du ändå att det är för mycket med två stora kärl så finns möjligheten att dela kärl med en granne. När man delar kärl så innebär det att varje hushåll ändå betalar den fasta avgiften - som täcker kostnader för bland annat administration och återvinningscentraler - och hämtningsavgiften delas upp mellan er så att ni får varsin faktura. Ansökan om delat kärl görs hos Härnösands kommun.

Står HEMAB för eventuella kostnader vid ombyggnad av plats för kärlen?

Nej, varje fastighetsägare står för eventuella kostnader om uppställningsplats för kärlen behöver byggas om.

När får jag de nya kärlen?

Den preliminära tidsplanen är att alla villor, radhus och fritidshus med egna kärl ska få de nya fyrfackskärlen under våren/sommaren 2024.

Kan jag avstå fyrfackskärlen och bara ha kvar de två kärl jag har nu?

Nej, det kommer vara ett krav att byta ut befintligt kärl och att ha båda fyrfackskärlen. Detta kommer från förordningen om producentansvar för förpackningar som är tydlig med att fastighetsnära insamling av förpackningar inte är frivillig. Vi kommer inte heller ha någon övergångsperiod utan från och med att ditt område får fyrfackskärl är det de som ska användas.

Kan jag välja att bara ha ett av fyrfackskärlen?

Nej, kärlen kommer i par. Du måste ha båda kärlen för att få full sortering.

Jag har ingen plats för två stora kärl eller har redan byggt in mina kärl, hur gör jag nu?

Har du inte möjlighet att bygga om din inhängnad så att den rymmer två kärl, så kan du ha kärl 2, som töms varannan vecka, i inhängnaden. Kärl 1, som töms en gång var fjärde vecka, kan du förvara någon annanstans och rulla fram på tömningsdagen.

Kan jag fortsätta att hemkompostera?

Ja det kan du. Men då är det viktigt att matavfallsfacket lämnas tomt. Du får inte lägga något annat avfall där, då blir det fel i sorteringen.

Vad är restavfall?

Avfall som inte går att återvinna, så som blöjor, tandborstar, trasiga plastsaker (leksaker, trädgårdsredskap etc). Den här fraktionen kallades tidigare brännbart avfall.

Kan jag dela kärl med grannen?

Du kan ansöka om dispens att få dela kärl med närliggande granne. Dispens söks hos Samhällsförvaltningen Länk till annan webbplats., Härnösands kommun. Delat kärl får användas av högst två hushåll. Dispensansökan görs hos kommun.