Förberedelserna inför vintern är i full gång och under sommaren arbetar de anställda på Kraftvärmeverket för att förbättra förutsättningarna inför vintern. All utrustning måste underhållas för att fungera optimalt när kylan kommer.
Solen strålar och värmen gassar. För många känns det nog främmande att tänka på uppvärmning just nu, men på Kraftvärmeverket är förberedelsearbetet inför vintern i full gång.
– Vi underhåller all utrustning nu på sommaren när den inte används, allting ska fungera när maskineriet väl sätts igång igen till hösten, säger Niclas Hallin-Ståhl, Underhållsingenjör på kraftvärmeverket.
Kraftvärmeverket genererar värme och el till stora delar av Härnösand. Byggnaderna i sig kanske inte ser så mycket ut för världen, men innanför väggarna finns förutsättningar för att värma en hel stad genom förbränning av sly, grenar och avverkningsrester.
För att Niclas Hallin-Ståhl och hans kollegor ska kunna värma upp Härnösand så krävs det mängder av material att förbränna. En kylig vinterdag går det åt bränsle som fyller motsvarande 17 lastbilar med släp. På ett år går det åt 70-80 000 ton bränsle i form av grenar och sly. Men det är viktigt att det är rätt sorts material.
– Många tror kanske att vi kan elda vad som helst i kraftvärmeverket, men så är det inte alls. Anläggningen får i nuvarande utformning inte nyttjas för förbränning av avfall enligt vårt tillstånd. Till avfall räknas den färdiga produkten, tillexempel en bräda från en stock, stocken får vi flisa och elda men inte brädorna. Kort sagt kan man säga att vi eldar det material som kommer direkt från skogen, berättar Hallin-Ståhl.
De stora mängder bränsle som används för att driva bränslepannorna orsakar ett visst slitage på utrustningen, vilket gör att den måste bytas ut.
– Förra året byttes golvet i mellanlagret samt stokrar och hydraulsystem, detta och en del andra återgärder har lett till att båda olje-och fettanvändningen har minskat, konstaterar Hallin-Ståhl.
Mellanlagret är försett med en enorm skruv med tänder som roterar och pressar in biobränslet i lagom mängd för att bränsleinmatningssystemet ska hinna med. Därefter transporteras bränslet vidare för att sedan förbrännas.
Samma typ av skruv som finns i mellanlagret återfinns i många delar av anläggningen. Dessa skruvar måste även de renoveras eller bytas ut. Skruven som finns i bränslesilon har utvecklats och är nu utrustad med utbytbara tänder.
– Skulle tänderna på skruven slitas ned så går det snabbare att enbart byta ut dem, jämfört med att byta ut hela skruven, förklarar Hallin-Ståhl.
Förutom underhåll och reparationer så kräver även stora delar av anläggningen besiktning. Exempelvis så görs det inre besiktningar och driftprover i ett av expansionskärlen på fjärrvärmenätet. Kärlet mäter upp till 100 m3 och en ställning byggs inuti kärlet för att besiktningsorganet ska kunna göra magnetröntgen på svetsfogarna.
När biobränslet som lastades ned i tippfickan har transporterats genom anläggningen och förbränts, så används ångan från förbränningen för att driva en turbin. Turbinen driver i sin tur en elgenerator som alstrar elström och den värme som är kvar i ångan används för att värma fjärrvärmesystemets vatten.
– I turbinen genomförs en endoskopi, en titthålsinspektion, för att upptäcka eventuella skador eller beläggningar, förklarar Hallin-Ståhl.
De anställda på kraftvärmeverket får även hjälp av två sommarjobbare för att hinna med sommarens underhållsarbete. I skrivande stund hjälper de till att skrapa och måla om en del av fasaden samt genomför de en del röjningsarbeten på de yttre produktionsenheterna. Personalen får även assistens av sommarvikarie Alex Viklander som vikarierar som underhållstekniker.
– Jag får göra lite allt möjligt, bland annat genomför jag oljebyten och filterbyten. Det är roligt och varierande och jag lär mig mycket, berättar Viklander.
Niclas Hallin-Ståhl, Underhållsingengör Fjärrvärme, 070-639 68 50, niclas.hallin@hemab.se
Tippfickan, hit kommer biobränslet i den första etappen. Tippfickan är försedd med en skruv som snurrar och pressar in bränslet i lagom mängd för bränslepannorna att ta emot. Foto:Emilia Edmark
På bild: Stefan Johansson. Mellanlagret är försett med en stor skruv som kallas för rivarvals. Denna skruvs uppgift är att avlägsna och separera klumpar i bränslet. Foto:Emilia Edmark
Skruven i bränslesilon med utbytbara tänder. Istället för att genomföra ett byte av hela skruven, så räcker det nu med att enbart byta ut en tand ifall den skulle slitas ned. Foto:Emilia Edmark
Ställningen som har byggts inuti ett av expansionskärlen möjliggör för besiktning. Foto:Emilia Edmark
Alex Viklander vikarierar för personalen på KVV, här assisterad av Kenneth Andersson. Foto:Emilia Edmark
I Turbinen som värmer upp fjärrvärmevattnet genomförs iår en endoskopi för att upptäcka eventuella skador och/eller beläggningar. Foto:Emilia Edmark