På HEMABs biogasanläggning blir ditt matavfall till biogas i en process som sluter kretslopp och cirkulära ekonomier - och som är lika avancerad som naturligt enkel. Nu byggs anläggningen ut för att ta produktionen till nästa nivå.

Just mottagningshallen kanske kan vara lite svår att beskriva på ett smickrande sätt. Gammal mat luktar såklart inte rosor och lockar dessutom till sig fåglar och skadedjur - men Roger ser allt som redan gjorts och vad som kommer göras:

- Vi lär oss hela tiden och gör förbättringar år efter år. Här inne planerar vi att göra hanteringen av matavfallet både smidigare och mer sanitär. Vi har kommit en bra bit på väg sedan starten ska sägas. I början var till exempel matavfallet helt oskyddat utomhus med fri tillgång för fåglar, så vi tar steg för steg.

Icke-organiskt skräp försämrar processen

I mottagningshallen finns även en stor grön container dit hjullastare fraktar matavfallet. Kopplad till containern finns en transporttrumma i vilken materialet matas in till lokalen bredvid. Här finns en speciell typ av kvarn som separerar matresterna och annat organiskt material från plast och andra föroreningar som försämrar processen.

I containern där det utsorterade skräpet hamnar finns allt ifrån påsar, sugrör, ballonger och annat som inte hör hemma i matavfallspåsen. En syn som nog för de flesta inte försvagar viljan att sortera sitt avfall noggrant.

- Felsortering är givetvis ett gissel för oss och ställer höga krav på vår separatorkvarn. När den har gjort sitt jobb ska den renade massan - det så kallade substratet - finfördelas och sedan spädas ut med vatten, förklarar Roger.

Den nya rötkammaren

Substratet förs vidare till en rötkammare och värms upp till 40-41 grader - och det är nu magin börjar när den naturliga rötningsprocessen skapar bland annat metangas. Det är också i detta stadie som den pågående utbyggnationen kommer ge stor effekt.

Vi har gått ut i höstsolen och tittar på den nuvarande rötkammaren som för en lekman som undertecknad ändå känns som en ganska gedigen pjäs. Men när vi vänder oss om finns där en betydligt större cylinderformad byggnad som liknar en överdimensionerad silo. Hukandes tar vi oss in genom ett hål och väl inne står det klart vilken otrolig, nästan kyrklig rymd den 3000 kubikmeter stora byggnaden besitter. Rogers ord ekar i många sekunder när han berättar vad vi står i:

- Här är den nya rötkammaren. När den är i drift kommer vi kunna ta emot ungefär tre gånger så mycket matavfall som idag, upp emot cirka 15 000 ton per år.

Optimalt flöde och maximerad nytta

Något man på anläggningen strävar efter är ett så jämnt flöde som möjligt i processen - att den blir mindre känslig för driftstörningar i någon del av kedjan. Ett exempel är den nya bufferttanken. Tack vare den kan substrat värmas upp och matas in i rötkammaren under helger utan att personal behövs på plats och man blir dessutom mindre sårbar om problem skulle uppstå vid separatorkvarnen.

Bredvid bufferten finns ännu en uppförd nyhet: en tank där flytande organiskt material förvaras och blandas sedan in i substratet. Det kan till exempel handla om uttjänt flytande fett från matindustrin.

Biogödsel en produkt med potential

Vid denna del av processen innehåller rötkammaren två värdefulla produkter för HEMAB. Den ena är givetvis biogasen som bildats - men även det rötade substratet har en roll kvar att spela. Via en hygieniseringskammare som tar död på eventuella farliga bakterier pumpas det sedan ut till en annan del av anläggningen för avvattning där vätskan kan användas som ett mycket potent biogödsel.

- Konstgödsel en dyr bristvara inom jordbruket och just nu undersöker vi om vår produkt kan spela en viktig roll på marknaden. Om allt faller på plats så står vår biogödselbrunn på 2000 kubikmeter välfylld och redo, förklarar Roger.

Biogas blir fordonsgas

Biogasen som kommer från rötkammaren består till 55-60% av metangas och i övrigt främst av koldioxid och svavelväte. Genom så kallade uppgraderingar kan man ta bort nästan all koldioxid - och på så vis har man skapat fordonsgas eller biometan som den också kallas.

Den färdiga fordonsgasen lagras under högt tryck (200-250 bar) i containerliknande konstruktioner som kallas gasflak. Roger pekar mot en stor gjuten platta på marken:

Ett unikt bränsle utifrån hållbarhet och ekonomi

Nu är gasen redo att tankas på våra stationer i Äland och på Industrigatan i Härnösand! En klimatsmart aspekt är att HEMABs avfallsbilar går på biogas så de kan hämta mer matavfall som blir till mer biogas - och på så sätt skapas en cirkulär ekonomi. Dessutom är vår biogas unik som bränsle då produktionen sluter ett kretslopp. Roger förklarar:

- När vår biogödsel används i jordbruket skapas nya grödor som blir ny mat på våra bord och ger nytt matavfall till vår anläggning. Lägg därtill att själva förbrukningen har ett betydligt mindre klimatavtryck jämfört med fossila alternativ. Dessutom är produktionen lokal med en stadig tillgång på råvaran inom vår region - och är därmed mindre känslig för omvärldshändelser. Sist men inte minst: Vår biogas är mycket billigare per körd mil än bensin och diesel!

Vår rundvandring på anläggningen i Äland har nått sitt slut och nog kan man konstatera att biogasproduktionen verkligen fångar essensen av HEMABs uppdrag i regionen: Hållbart, klimatsmart och innovativt!