Docent vid SLU om HEMABs biogödsel: ”Positiv långvarig effekt”

Vid Nordviksskolan pågår ett forskningssamarbete där Statens Lantbruksuniversitet, SLU, studerar verkan av HEMABs biogödsel genom odling av hästfoder. Skörd tas även från referensytor där konstgödsel spridits.

Det är vallgröda som ska utgöra hästfoder som odlas i Nordvik. Den fyra hektar stora åkern har delats in i olika zoner där det gödslats med biogödsel från Härnösand eller mineralgödsel. Det finns även zoner med så kallad ”nollgiva”, där gödsling inte skett alls.

- Det här är en spännande dag, säger Docent Cecilia Palmborg. De prover som tas idag kommer att torkas, malas och därefter analyseras på laboratorium efter näringsinnehåll och eventuellt oönskade ämnen.

Biogödsel står sig väl som näringskälla

Biogödslet från rötningen av matavfall ger god växtkraft och indikationer finns som stödjer tesen om att det ger en långvarig effekt där en giva kan bidra till flera skördar, vilket skulle kunna bidra till färre körningar.

- Biogödsel innehåller ammonium men även organiskt kväve, vilket behöver tid för att brytas ner till ammonium som växterna kan ta upp. Det kan ge en långvarig effekt som räcker över mer än en skörd. Vid konstgödsling krävs annars en gödselgiva per skörd, säger Palmborg.

Det är främst halterna av kväve, fosfor och kalium som studeras, men även andra näringsämnen samt eventuell förekomst av tungmetaller eller andra oönskade ämnen.

- Efter analysen som nu görs av den växande biomassan kommer det även att tas prover på ensilaget och förhoppningen är att hästarna ska uppskatta den kretsloppsodlade maten som serveras med start i höst, säger Palmborg.

Målet är ökad tillämpning av innovativa och hållbara lösningar

Ulf Helander är instruktör vid Nordvik och den som tillsammans med skolans elever assisterar i det praktiska arbetet i odlingsförsöken; spridning av gödsel, zonindelning av åkerarealer och skörd.

- Det krävs andra maskiner för spridning av flytande biogödsel än mineralgödsel i pelletsform, säger Ulf Helander. Men genom samverkan borde det vara möjligt att få ekonomi i detta även i jordbruk här i Norrland. Det är ju de positiva egenskaperna och effekterna med lokalproducerat gödsel som sluter ett kretslopp vi vill åstadkomma och arbeta med.

Forskningen kommer utöver att innehålla utvärdering av gödselvärdet även att omfatta framarbetande av snabbmetoder för mätning av innehållet av kväve och fosfor i flytande rötrester.

- Provsvaren blir klara efter sommaren, säger Palmborg, och till hösten när analysarbetet slutförts kommer en delrapport publiceras samt även föredrag att hållas på Nordviksskolan för dess gymnasieelever inom lantbruksvetenskap som varit med och bidragit i arbetet.

Utökad biogasproduktion ger mer biogödsel

HEMAB har nyligen fattat beslut om att investera i en utökad behandlingskapacitet för rötning av matavfall och produktion av biogas. Med detta följer att ytterligare biogödsel tillskapas.

- Vårt mål är att sluta kretsloppen och se till att det högvärdiga och näringsrika biogödsel som produceras kommer till nytta, säger Jonathan Grip, utvecklingschef på HEMAB. Det här projektet hoppas vi ska kunna bidra med att påvisa möjligheter med att nyttja biogödsel från Härnösand.

Fakta om forskningsprojektet

Syftet med projektet ”Botnia Näring i Kretslopp - Ett strategiskt biogaskluster för att främja biogasproduktion i Botnia-Atlanticaregionen” är att utvärdera och testa innovativa lösningar för att förädla rötrest från biogasproduktion till en kommersiell gödselprodukt.

Projektet ska utföra tre olika demoodlingar i både Sverige och Finland, varav odlingen i Nordvik utgör en av dessa. 60 kg kväve per hektar i form av N27 (mineralgödsel/konstgödsel) som innehåller ammoniumnitrat, ammoniumsulfat och magnesium har spridits i referenszoner. Motsvarande giva rötrest/biogödsel som spridits på försöksytorna är 12 ton per hektar (prov av biogödsel är under analys för senare exakt jämförelse av bland annat mängden ammoniumkväve).

HEMAB är delfinansiär och medverkar i styr- och referensgrupp till det treåriga forskningsprojektet.

Motsvarande forskning har tidigare genomförts i södra Sverige i Uppsala, Skara och Alnarp, men då främst i spannmålsproduktion. Det här projektet handlar uteslutande om odling i norrländsk miljö med grödor som passar i Norrland. Projektet har deltagare från både Sverige och Finland och dess totala budget är på cirka 10 miljoner kronor, varav drygt hälften kommer från EU, Interreg Botnia Atlantica.

Kontakt

Jonathan Grip, Utvecklingschef HEMAB, jonathan.grip@hemab.se, 070-847 46 71

Cecilia Palmborg, Docent/Seniorforskare Statens Lantbruksuniversitet institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, cecilia.palmborg@slu.se, 073-803 44 36

Ulf Helander, instruktör Nordvik, ulf.helander@naturbruk.net, 070-316 85 03