Flitens låga lyser även under sommartid på kraftvärmeverket

Under sommartid behövs inte lika mycket värme och därför eldas det inte i kraftvärmeverkets stora panna. Istället sker svets- och mekanisk bearbetning på bred front för att underhålla anläggningen.

”Det är inte många som känner till hur mycket mekaniskt arbete som behövs för att driva en sådan här anläggning" - Niklas Hallin

Häng med på en bildmässig rundvandring i anläggningen tillsammans med Adam Johansson och Niklas Hallin som visar bredden av de pågående underhållsarbetena.

Byte av golv i mellanlager för bränsle. Trycket på golvet från den 20 meter höga bränslestacken utgör en stor påfrestning med slitage som följd. Just nu byts den klassiska så kallade stokermatningen ut mot en mindre underhållskrävande lösning som dessutom kommer att minska fettanvändning markant och därmed även miljöbelastningen.

En av flera 2,5 ton tunga kedjor som levererats och som ska ersätta gamla uttjänta kedjor i transportören från sållhuset till mellanlagret.

En titt upp i transportören av bränsle som löper mellan sållhuset till mellanlagret. Adam Johansson inspekterar.

Så här ser det ut inne i transportören för trädbränslen där snart kedjor och skrapspel ska installeras på nytt efter att bottenplattorna och styrflänsarna kommit på plats. Arbete i denna del av anläggningen kräver både kraft, smidighet och yrkesskicklighet hos de som utför svetsjobben och installationsarbetena. Transportören är cirka 40 meter lång.

Tippfickan rymmer totalt 350 kubikmeter bränsle vilket räcker till cirka åtta timmars eldning vintertid. Allt bränsle blandas till önskvärd mix innan det tippas ner i fickan med hjälp av traktor.

Skruvmatningen i botten av tippfickan byts ut varje år samt förses med nya ”tänder” som svetsas på plats. Slitaget är omfattande av de 100 000 tals kubikmetrar med bränsle som färdas denna väg vintertid varje eldningssäsong. Under 2018 eldade vi 31470 ttv (torrton) trädbränsle och 6724 ttv torv. I blöta ton är det närmare det dubbla.

Detta är få förunnat. Att krypa in i pannan vid kraftvärmeverket då den är avstängd. Normalt är det cirka 850 grader inne i sandbädden där trädbränslet förbränns samtidigt som luft tillsätts.

Adam och Johannes Sjödin, reporter från Mittmedia, studerar resultatet av gjutningsarbetena inne i pannan. Ett skyddande lager med isolering har påförts de vattenfyllda tuberna i syfte att skydda dessa mot överdrivet slitage i de nedre delarna av eldstaden.

Pannbotten samt väggar syns tydligt på denna bild. I pannbotten syns alla dysor där primärluft trycks
in för att syresätta förbränningen och få den fluidiserande effekten av sanden som ligger meterdjup och mer därtill under normal drift. I höger bildkant syns ett av de två större hålen där trädbränslet tillförs eldstaden. Längre upp på den vänstra pannväggen syns ytterligare lite mindre hål. Detta är där sekundärluft tillförs för att effektivt bistå att en 100 procentig förbränning ska ske under bränslets väg uppåt i pannan då rökgaserna stiger upp i den 17 meter höga eldstaden.

Hål för sekundärluft syns längs väggarna en bit upp i pannan som är kantad av tuber som innehåller det vatten som ska värmas upp.